Somliga av oss söker rötter, söker efter vårt DNA, somliga av oss inte. Finns inget rätt eller fel, vi är bara olika. Men det som gör mig så less och förbannad är alla de som bara räknar DNA. Som måste flika in att jag nu inte behöver känna mig ensam nu när jag har två döttrar att dela DNA med. Samma människor som måste på peka att min morfar endast är min och inte flickornas morfar och att han är min adoptivmorfar. För mig i mina relationer handlar det om så mycket mer än DNA. För mig handlar det om relation, tillit och närvaro i vått och torrt.
Livet är så mycket mer än DNA