Ett eget UFO...
Känslan av att stå utanför. Inte riktigt passa in. De spelar liksom ingen roll. Jag tolkar fel. Och de gånger jag försöker sätta mig först så blir jag ändå omkull kastad för de heter att de då var i fel sammanhang. 
Likaså är mina drömmar för många så overkliga. Så konstig. Och vi här hemma har inte ens samma bild. De skaver i mig. Att de alltid känns som om att oavsett vem de är så ska jag ändra mig. Förstå. Vi pratar resor. Jag gillar dagsturer, vi pratar båt där har vi inte heller samma bild. Vi pratar om en stuga. Även där ser vi olika. 

Jag försöker stå på mig. Ändå så vet jag. Jag kommer ge med mig.

Likaså vi kom för några timmar sedan hem från vår semester. Redan nu längtar jag till nästa resa. Det är för mig frihet. 


Ensam vid havet. En liten stund när allt var så tydligt. Även orsaken till ångesten. Den som bor o ett misstag jag gjorde och som nu gnager på min hälsa rent psykisk o fysiskt. De finns en lösning men då måste någon annan lida. Jag sabbar allt. 

Livet. Så enkelt. Så svårt!   



Vad vill jag?
Vill jag bo i staden? Vill jag bo på landet? Storstad? Småstad? Nära eller långt  borta? Vart mår jag bra? Vad är viktigt? Vad är mindre viktigt? Vad är min dröm? Så många frågor. Så få svar. Letar efter en känsla att börja bygga ett svar med. Svårt i sig. 

Hej livet vart ska vi? 


Soliga dagar

Stella kör båt, vilken lycka!



Premiärbad utomhus för Novali, bad är ingen favoritsyssla för henne.


Medan Stella är fisken själv! 


Haft vänner här på besök. Mysigt! 


Gå med Selma i koppel är något Stella älskar!