Att passa in

Det är svårt att passa in. Jag tycker ofta att det ställs så orimliga förväntningar på att man ska gå all in. Jag kombinerar gärna lite av varje. 
Så som tex föräldrarrollen. Mammarollen. Jag älskar mitt barn. Hon är det bästa. Men för den skull vill jag inte alltid ses som mamma. Jag är kvinna, yrkesarbetande, engagerad, svensk osv. Jag vill inte bara för jag blivit föräldrer bara vara det. Jag bryr mig väldigt lite om andras barn. De intresserar mig inte. Jag vill också få tid till en öl på stan ( givetvis inte nu när jag gravid), att utan dåligt samvete för jag väljer nåt annat än mitt barn. Ingen kräver ju av en man att papparollen är de enda som ska finnas. 
De blir lätt att känna sig ensam. För de är det jag gör. Känner mig ensam. Lite instängd. Som om jag inte passar in för jag vill ha lite av olika världar lite mamma-barn, lite yrkesverksamhet, lite min tid där jag kan va jag utan barn osv. 
Min kompis Frida är mitt andningshål då hon inte har barn. Med henne kan också jag få finnas. Inte bara jag i min mammaroll. Men jag tror de vore viktigt att vi tjejer blev bättre på o våga lyfta fram andra sidor än mamman inom oss. För bara vi för vi fått barn så behöver väl de inte innebära att de är det enda vi är? 

Vem är du? 

Kommentera här: