Trött tröttare tröttast
Det spelar ingen roll, vad jag gör. Det råder ständigt en trötthet. En trötthet utan dess like. Den förlamar mig. Så var det förra gången också. Denna graviditet verkar inte bli ett dugg bättre. Samma krämpor. Och jag vet ju vad belöningen blir men ändå. Förra gången var det bara vi vuxna som blev drabbade. Men nu finns lilla Stella. Hon som är min lilla prinsessa som för varje dag upptäcker världen mer och mer för hennes skull vill jag ha energi. Jag vill att vi tillsammans ska upptäcka. Min lilla tjej och jag. Istället så blir det upptäcka gos och närhet. Så får Kim ta resten. Medan jag lever på rostade mackor. Ljust bröd är det jag får behålla och det äts. Mer eller mindre dygnet runt. Livet så stort och så utmanande på en o samma gång.
