En veckas paus. För att livet har gjort ont. Saknaden och sorgen tog över. Jag vill inte ens gå upp ur sängen. Men livet går ändå. Andetagen andas. Ångesten i bröstet bor där. Ikväll skulle vi iväg på middag. Bara jag o maken. Men så blev Stella och han dåliga. Magsjuka eller matförgiftning. Oklart.
Lite stolpe ut. Livet.
Tur vår glädjespridare finns här och sprider sin glädje över att upptäcka livet. Hon o jag är ännu friska så förhoppningsvis håller vi oss där.
