Att existera i 4 månader

Det är fyra månader. För fyra månader sen så tappade jag livet helt och hållet. Min trygghet försvann. Den famn som alltid älskade mig. Som jag alltid var trygg i. Oavsett hur livet var. Han älskade mig. Där var jag trygg. Mot allt. 


Du saknas mig oändöigt. Jag behöver dig. Här hos mig. Utan dig är jag som en drivande båt utan förmåga att ta kontroll. Det är som om jag är fast i en storm, där jag slungas runt. 

Kommentera här: