Vart vill jag leva?
Vad är då tanken? Och jag känner hur orden trevar. De är skrämmande. Att skriva ner dem gör de mycket mer läskigt. De blir mer verkliga. Mer lätta att förkasta eller att bygga vidare på.
Men jag inser att de hus som är realistiskt för oss där vi vill bo är i stan. Där de är nära till aktiviteter och till ett aktivt liv. Bor man så är de svårt att få en tomt som rymmer en massa plats eller möjligheter till projekt som görs om och som lever
sitt liv.
Därför har en tanke om att försöka hitta tex ett gammalt missionshus, skolhus eller ett hus med en själ i och låta de bli vårt projekt. Där vi kan drömma oss till, där vi kan spendera ledig tid, där vi tar oss an knasiga projekt, där vi tillåter oss bara
vara.
Ännu bara en tanke. En tanke som gror i mig.
Vad de blir av detta får vi se?