Oro

Även om det är ett tag kvar så är jag orolig. Inte för förlossningen i sig men för mycket av det praktiska runt omkring. 

Som vart ska Stella vara? Med vem? Ingen av våra mammor känns för mig helt rätt. Det kommer skava i mig hela tiden jag är ifrån henne. 

Tänk om något går snett? Och mitt liv inte går att rädda. Att missa Stellas uppväxt gör mig gråtfärdig av bara tanken. 

Eller att något händer som gör att jag aldrig mer blir mig själv? Att jag blir till en grönsak? 

(null)

Hur ska detta gå? Så mycket oro, så mycket ångest och så mycket kärlek på en o samma gång! 



Kommentera här: